Pardubice, Tjeckien

Alla vet vi hur skönt det är att göra ett besök hos hårfrisörskan. Man blir ompysslad i ca 2 timmar. Håret tvättas, masseras och klipps. Sen blir man snyggt stylad. Efter ett besök känns håret fräscht och luftigt och oftast har jag alltid efteråt väldigt svårt att få håret precis som frisören fick det.

I morse åt jag jordgubbar direkt från jordgubbslandet samtidigt som morgonsolen tittade fram mellan de mörka molnen. Sedan cyklade jag ner till frisören. Försökte ta ut pengar i automaten men efter att försökt i 5 automater gav jag upp. Troligtvis har mitt VISA kort drabbats av Spanska sjukan. Inga pengar fick jag. Tur att man är stammis hos frissan för hon tog imot mig ändå.
Jag får min slingor i håret och sätter mig och väntar mina normala 20 minuter. Sedan går jag som vanligt och sätter mig vid schamponeringen när tiden är ute. Ser då de tunga molnen som kommer in och strax därefter är det dax för dessa härliga hagelskurar som dyker upp i Tjeckien under sommarmånaderna. Jaja säger jag till frissan. Det är över tills jag ska cykla hem. Men ack vad fel jag hade. Det bara vräkte ner och eftersom Oscar ska hämtas klockan tre var det bara till att sätta sig på cyklen och trampa hem.
Just nu ser jag ut som en nytvättad afganhund i håret och känner mig inte alls som en som precis har varit på besök hos frissan. Känner mig mer som en som blivit islängd i Chrudimska(ån som går här utanför).
Men nästa vecka ska det bli 30 grader varmt. Det ska bli skönt.

Då var man hemma i Tjeckien igen efter en fantastisk semester i Spanien. Efter många om och men så fick vi bokat biljetter till hela familjen inklusive hundarna. Det har varit riktigt roligt och trevligt att få träffa mina föräldrar igen. Det blir ju inte så ofta tyvärr eftersom de valt att flytta så långt söderut. Deras nya hus som de hyr är jättefint. Det ligger ca 3 mil öster om Malaga och har pool och en glimt av havsutsikt. Vi har trivts, myst och ätit gott.
Oscar har också haft  fantastiskt roligt med mycket bad och snäckletande.

I förra veckan åkte vi hem en tur till Sverige för att Jacko skulle på ett möte i Linköping. Vi passade då på att titta på gården i Söndrebalj som har det perfekta läget. Oscar bara älskade den. Det fanns ju pool. Tyvärr är ju priset lite högt. Vi har lagt ett bud på den och bestämt oss för att stanna vid det. Så får vi se hur det går.
Efter husvisningen åkte vi upp till Borås för att hälsa på Jackos föräldrar och syskon.
På tisdagen åkte Jacko vidare till Linköping. Jag och Oscar stannade kvar i Borås. Vi var bla på Borås djurpark och tittade på alla djuren. Roligast tyckte nog Oscar att aporna var.
Oscar fick också lekt med alla sina kusiner vilket han tyckte var hur kul som helst.
På torsdagsmorgonen var det dax att bege sig ner till Ängelholm igen för att titta på tre lägenheter, två andra gårdar och stallplatser.
På fredagen åkte vi till Kristianstad och hälsade på hästarna. Felicitys och Filosophys lösdrift är helt fantastisk med enorma vidder
 
Fick pysslat om dem ett par timmar och åkte sedan vidare till Bailey. Han mådde också toppen med sina tre stokompisar.

Oscar var inte ett dugg intresserad av hästarna utan fann katterna mycket mer intressanta. Sen åkte vi hem till Ängelholm igen för att titta på ytterligare en lägenhet.
Tanken var att vi skulle åka hem på lördagsmorgonen men både jag och Jacko kände att vi var rätt så trötta efter alla turerna så vi behövde en dag extra. Vi bestämde oss för att åka hem på söndagen istället. På lördagen fick Oscar prova på att spela fotboll. Tror han tyckte det var rätt kul.

Sen var det shopping i stan och på kvällen var det dax för Eurovision song contest. Grattis Norge!!
Även i Ängelholm fick Oscar lekt med de flesta av sina kusiner. Jag tror han ser fram imot att få flytta hem till Sverige och få göra det lite oftare.

Resultatet av resan har blivit att vi har tackat ja till en lägenhet på Vaktgatan och till stallplatser i Utvälinge. Och med det kan man tro att allt är löst men så är inte fallet, för kruxet är att lägenheten inte är ledig förräns den 1 augusti och vårt flyttlass går runt den 26:e juni.

Idag när jag skulle göra lunch och skära vitkål lyckades jag slinta med kniven. Ett jack i vänstra pekfingret blev resultatet. Hur djupt det är vet jag inte men det gjorde rätt ont. Det ser ut som jag skurit mig in i halva fingret när man tittat på nageln och Jacko tyckte kanske att en läkare skulle ta en titt. Men vad ska de göra mer än vad doktor Jacko gjort. Lite smärtstillande salva och plåster. Sen får tiden utvisa om jag tappar fingertippen eller ej;)

Nu har Jumka bott med oss i lite mer än en vecka och hon har förändrats enormt mycket under den korta tiden.
Från en livrädd krabat som låg platt med marken till en nyfiken busig valp. Hon kan fortfarande bli mycket rädd för småsaker men inte alls som förut. Hennes självförtroende har blivit mycket bättre. 
Under denna veckan har hon fått lära sig att barn inte är så farliga, att ha halsband på sig, att gå på promenader med koppel, att sitta och komma på kommando, fått lära känna andra fyrfotade kompisar i supportgruppen, Harry och Hudson, och att bli rumsren till 90 %.
Nästa utmaning för henne blir att sova över hos sin nya kompis, Jack Russeln Harry i en vecka. Hon får support av ElvisP med detta.  Vi ska åka till Sverige och hon får inte följa med pga att rabiesblodprovet inte går att ta ännu.
Emelie kommer att ha fullt upp. För det är ju inte bara dessa tre busar hon ska ta hand om. Hon har ju sina två andra busfrön, Max och Tii att ta hand om.

Ja, det närmar sig. På onsdag kommer flyttfirman hit för att uppskatta vårt bohag så att de vet hur mycket plats det kommer att behöva. Känns väldigt konstigt att planera hemflytten utan att ha något boende i Sverige. För mig är det väldigt stressande att inte veta. Jackos kontrakt går ut den sista juni och så även min tjänstledighet från Träningsakademin. Jacko kommer att börja med en månads semester vilket är bra för Oscar kan inte inskolas på sitt nya dagis förräns den 12 augusti.
Jag är just nu glad att jag skickade hem hästarna tidigare så jag slipper att tänka på det också. Även om jag saknar dom oerhört mycket. Har inte hittat något boende till dem ännu men har några på gång i Ängelholmstrakten och skulle det bli problem får de stanna lite längre i Kristianstad.
Vi står just nu i kö i en rad olika lägenhetsbolag men ännu inget napp. Jacko ska ringa och höra efter idag igen.
Vi har ju en gård på gång som vi jättegärna skulle vilja ha, som vi inte ens sett, men läget och storleken passar oss utmärkt. Inga renoveringar. Bara att flytta in. Tyvärr tycker vi priset är lite högt men än så länge är det inga andra bud som kommit in än vårat. Men säljarna verkar inte ha bråttom.
Sen är våra planer att åka ner till Spanien någon av de två sista veckorna i maj för att hälsa på mina föräldrar men eftersom vi inte hittat boende ännu så avvaktar vi.
Ja, så ser det ut i korta drag.

Idag har jag varit på kontroll efter min pencillinkur. Skulle ta med mig ett urinprov och så skulle de ta ett blodprov. I Sverige tror jag att man alltid får en liten burk med sig hem om man vet med sig att man ska lämna ett urinprov nästa gång. Så var inte fallet här så jag fick gå igenom mina burkar och fann en som använts till svart kaviar. Perfekt tänkte jag.
När jag kommer till min doktor är dörren stängd så jag knackar på lite försiktigt och väntar. Öppnar gör en ny sköterska som jag inte träffat förrut och hon säger något på tjeckiska som jag inte alls förstår. Det går alldeles för fort. Jag försöker förklara att jag ska träffa min doktor och hon säger då att hon inte är där. Då frågar jag lite snällt om hon kan prata engelska och hon ler lite. Jag berättar vidare på halvblandad engelsk- tjeckiska att jag ska göra en kontroll och lämna ett urinprov efter en pecillinkur. Hon förstår mig och välkomna mig in. Jippi.
Hon försöker också prata med mig på lite halvblandad tjeckisk - engelska och det fungerar utmärkt. Hon är jättetrevlig och trots att vi båda inte hajar varandras språk till 100% så försöker vi ändå småprata lite om annat som inte rör själva undersökningen.
När hon ska kolla innehållet i min kaviarburk får vi inte upp locket. Det har satt sig. Hon försöker, jag försöker och jag kan se ett scenario framför mig när både locket och burken med dess innehåll flyger iväg i rummet. Men sköterskan är smart och har säkert råkat ut för detta förut så hon plockar fram en kniv och bänder upp locket. Mission accomplished.
Det såg bra ut och nu ska jag dit igen för resultatet på blodprovet på torsdag.

Ja, det är så han presenteras som, när biljettförsäljningen startade. Självklart hade vi köpt biljetter och i går kväll var det dax att se honom.
Statusen på mig var lite osäker eftersom min pencillinkur har gett lite biverkningar men med lite extra Ipren i kroppen så bestämde jag mig för att åka iallafall. Trots min doktors ordination"No cooking or cleaning only rest,rest,rest"
Dana passade Oscar så jag, Jacko, Katarina och Jonas tåg tåget in vid halvfem tiden och mötte upp Alena i Prag. Tog en bit mat på El Gaucho och sedan vidare till en liten pub.
Vid 20 över 8 begav vi oss till Lucerna Velky Sal och precis när vi kommer in så börjar han spela. Tur att vi inte var mer sena vilket vi var med flit då förbandet enligt tillförlitlig källa inte skulle vara någon höjdare. Tyvärr fick jag själv inte avgöra det.
Konserten var jättebra och jag skulle egentligen bara villa digga -läs hoppa och skutta-  mycket mer men fick välja att stå still klappa händerna, sjunga och gunga med lite.
Det var många svenskar på plats och man kan säkert undra om inte Gessle funderade lite på om han verkligen var i Prag.
Jag hade nästan glömt bort vilken stor artist Gessle är.  För visst, när man tänker på sånger som - Jag går och fiskar eller -Jag pratar med min musli så är det ju texter som gör en tokig, men de säljer.
Han visar upp stor proffsighet och får jag möjlighet att se konserten en gång till i Sverige så lär jag ta den. 
Idag så går jag igenom mina gamla Roxetteplattor.

Eftersom min förkylning inte vill ge med sig så bestämde jag mig för att uppsöka en läkare. Har inte varit hos någon tidigare och den vi har fått tilldelad för länge sedan ville jag inte ha. Han brukar ordinera Aloe Vera och ta allt mellan 500 - 1000 korunas för konsultation på engelska.
Fick ett namn och telefon nummer till en läkare på sjukhuset och ringde dit igår och boka tid.
När jag kom dit så var jag lite vilse men hittade ganska snart. Sköterskan kunde ingen engelska men jag berättade på min knagliga tjeckiska att jag ringde igår. Hon visste då direkt vem jag var. Jag gav henne min patientbricka. Sen var det bara att sätta sig ner och vänta på sin tur.
Läkaren var jättetrevlig och kunde mycket bra engelska. Hon sa att jag hade fått...någon bakterie...som jag inte kommer ihåg vad den hette, men det var bihålsinflammation. Ska gå på pencillin i 7 dagar och sedan komma tillbaka. Hon ordinera mig till mycket vila. Ingen aktivitet överhuvudtaget. Inte ens laga mat eller städa. Vilken underbar läkare!!
Eftersom vi har full försäkring här nere blev besöket och medicinen väldigt billig. 30 kc för besöket och 40 kc för pencillinen.

I fredags var det dax för den årliga balen i Kolin. Jag var lite osäker på om jag skulle följa med pga min förkylning. Men eftersom vi enligt tradition håller i förfesten innan balen och att jag hade bokat tid hos frissan sedan en tid tillbaka så bestämde jag mig för att fixa till mig iallafall och se hur jag mådde fram tills avfärd.
Och med lite champagne och glatt sällskap så kände jag mig mycket piggare och följde med. Hade jättekul.

Ja, lite slarvig har jag varit men tycker att jag har giltigt anledning till det. Har varit pangförkyld och det vill inte ge med sig. Får väl gå till doktorn om det inte lättar snart.

Under påsken hade vi besök av Ulf och Alexandra. Det var jättetrevligt att ha dem på besök. Oscar tyckte det var kul att leka med Sixten och Beatrix.
           

På påskdagen var vi hos Katarina och Jonas. Vi hade en jättetrevlig eftermiddag med påskmiddag, godisjakt och CocaCola raketer. Mer om det kan ni läsa och se på Kattis blogg

Idag är Oscar sjuk. Både han och jag har hostat och snörvlat ikapp inatt så jag bestämde mig för att låta honom stanna hemma från dagis idag. Så det var ju bara att göra det där samtalet som jag fruktat lite för att göra. Ingen pratar engelska eller tyska på dagiset så jag måste klara av det helt på tjeckiska.
Jaja tänkte jag...antingen förstår de mig eller så gör de det inte.
En tjeckisk dam svarar. Det låter som rektorn på dagiset. Välkomst frasen är lång.
Jag berättar vem jag är och att Oscar är sjuk och kommer inte idag. Damen på andra sidan förstår mig. Jippi.  Hon frågar vidare om det bara är idag han kommer att vara borta och jag svara att han kommer att vara borta imorgon med. Hon önskar att han ska krya på sig, tackar för samtalet och hon låter lika glad som jag. Vi har lyckats genomföra en riktigt bra dialog tillsammans som inte bestod av enstaka ord.