Pardubice, Tjeckien

I går när vi satt och åt kvällsmat fick vi en fråga av Oscar

- Varför kan man inte bära ett hus?

Kanske har han sett denna tavlan av Madeleine Pyk ?!
Eller så hör han alla våra funderingar om hus och skulle tycka att det var mycket enklare om vi tog huset vi bor i och flyttar det till Sverige.

I torsdags fick jag det samtal jag inte vill ha från stallet. Jag hade precis satt på en kanna med kaffe. Oscar låg fortfarande och sov när telefonen ringde. Det var Martina som jobbade i stallet. Hon lätt ledsen och stressad. Hon försökte på de få ord engelska hon kan, få fram att Filosophy var dålig, i något ben.
Från att ha varit i ett lugnt tillstånd gick pulsen upp skyhögt. Ringde Katarina och frågade om Oscar kunde vara där. Bar upp Oscar från sängen, som var mycket trött och frågande men mycket medgörlig. Tack och lov. På med kläder, in i bilen och förbi Katarina och lämnade honom där med frasen "Han har inte ätit frukost".
När jag kom till stallet var Jindrich(min veterinär) redan där. Jag frågade honom om det var illa och han sa att det ser värre ut än det är. När jag kommer in i boxen,  ser jag min vackra lilla Filosophy alldeles uppriven på hela lårmuskel. Ett jättestort sår med ett jack i där någonting stack ut. Jag blir helt förskräckt men biter ihop. Jag tänkte på vad Jindrich sagt. Det ser värre ut än det är......

Jindrich gav henne antibiotika och stelkramp. Kollade hur djupt såret var. Det som stack ut lite var "bara" en muskelbit som trillade ut lite mer när hon rörde sig. Han gick igenom hur hans situation var. Han var mitt i en operation av en häst på kliniken i Strossova och var tvungen att åka dit väldigt snabbt igen. Han lovade att han skulle kontakta duktiga veterinärer från Brno och ringa mig igen så fort hans operation var klar. Jag skulle kyla och tvätta såret i minst en halvtimme med kallt vatten och ofta. Sen åkte han.
Jag ringde Micha. Hon kom till stallet snabbt vilket kändes skönt för Martina och jag har lite problem med språken. Tiden gick och vi spolade varje halvtimme i en halvtimme. Vid 11 ringde Jindrich. Han hade pratat med veterinärerna från Brno och de lovade att komma vid 5, eller inte senare än sex, eller innan det blev mörkt. Jaja tänkte jag. Se till att de kommer hit bara. Min stackars häst står med ett gigantiskt sår i låret, vidöppet. Klockan tre kom hovslagaren och skulle sko 5 hästar.
Klockan halvfem kom Jindrich och sa att de var på väg. 10 minuter. Tiden gick. Jindrich ringde. De hade kört till Mnetice. Grannbyn. Kommer om 5 minuter. Och de gjorde de. Två veterinärer och en assistent kom. De presentera sig men jag kommer inte ihåg ett namn. De gick och tittade på Filosophy och konsulterade med Jindrich. De åkte iväg men kvar var en veterinär som också kunde prata engelska. Han berättade att det såg värre ut än de tänkt sig och att de inte hade rätt/tillräckligt med utrustning för att utföra en operation på henne så de andra skulle köra till kliniken och hämta de saker som saknades. Vid det här laget var stallet rätt välfyllt av hovslagare, hästägare, grannfolk med barn, pojkvänner och hundar. 10 minuter senare så kom de tillbaka och då hände det saker.
Mitt första tanke av det "gäng" som dök upp var att det här kommer inte att bli bra, men när väl allt var på plats var det skönt att se att det var proffs som hade anlänt. Den engelsktalande veterinären berättade för mig vad de gjorde, Jindrich skötte narkosen, den tredje veterinären skötte hela operationen sittandes på knä med assistenten bredvid sig. Utanför boxen stod ett helt "fotbollslag" och observerade det hela.
När operationen var klar så packade de snabbt ihop sina saker. Tackade för sig och åkte. De hade bråttom. Jindrich var kvar i väntan på att Filosophy skulle vakna. Hon vaknade och efter ett tag var hon på benen igen. Resultatet såg bra ut men de närmaste tre- fyra dygnen kommer att visa om det behövs en ny operation.
Klockan åtta var jag hemma igen. Trött, hungrig och väldigt ledsen. Under hela dagen hade jag hållt tillbaka vad jag känt och bara tagit itu med Filosophy. Kändes skönt att få gråta ut lite.
Just nu orkar jag inte skriva om vad som hade hänt och varför.

I söndags var det dags för Elvis och min första tävling i agility och hoppning. Det skiljer lite mellan dessa två grenar. Det var mycket kallt ute och vinden var bittande kalI.
I hoppningen gick det jättebra. Elvis följde mig mycket bra och var inte lika snabb som han brukar vara på träningarna hemma. Vilket var bra. Någonstans gjorde vi ett fel, vet inte riktigt var, men landade på en 5:e plats. Tiden var näst snabbast men eftersom det var ett fel så hjälper inte det. Efter loppet mötte en journalist och en fotograf upp oss från tidningen Svět psů och intervjuade oss. De tyckte det var jättekul med utländskt besök.
 In action     Intervju
I agilityn gick det lysande förutom när vi kom till det tredje sista hindret som var "säcken" . En tunnel med en säck efter som Elvis ska lyfta upp och springa igenom. Han sprang in och kom ut samma håll igen. Lite vägledning och han var igenom. Trots detta hade han den snabbaste tiden. En ny 5 plats.

Sista loppet  kallades för "Rat race". Här gällde det att så fort som möjligt ta sig igenom mycket konstiga hinder på snabbast möjligast tid. På ett av hindrena hade de lagt ut piskoty. En tjeckisk delikatess som uppskattas av alla barn och hundar - oftast. Elvis har aldrig gillat dom speciellt och inte Oscar heller. Så det hindret var lugnt tänkte jag. Jag tänkte att en planka som låg på marken kommer att bli mycket svårare.
Vi startade och Elvis gav sig iväg med en raketfart. Över första, andra hindret och in i en tunneln. Nu var han tre meter före mig som sprang för allt jag orka. Han lyckades springa förbi piskoty hindret och var tvungen att vända för att komma in rätt och genast fick han sniff på delikatessen. Han var vrålhungrig och slukade en på stället och jag trodde han skulle kväva sig själv. Försökte få hans uppmärksamhet men icke. Han var inne i en typ av piskotytrans. Problemet är ju att man får inte röra hunden. Reglerna var att hade de stannat och ätit en, kunde man fortsätta utan att passera helt men Elvis var som uppslukad. Efter mycket övertalning fick jag Elvis att fokusera om och han sprang som en galning igen. Han var före mig hela tiden och jag bara sa(läs skrek) åt honom vad han skulle göra och han gjorde det. Han var före mig i mål vilket ledde till att han vände sig om för att möta upp mig. En kollision var oundviklig. Där låg jag vid målgången med ett lyckligt skratt och Elvis slickandes överlycklig på mitt ansikte över sin prestation. Konstigt nog kom vi inte sist utan på en 18:e plats av ca. 35 hundar. Inte tokigt

När det var dax för prisutdelning så sa min tränare till mig att jag har fått fjärde pris. Våra två 5:e placeringar hade gett oss 10 poäng och därav fyra. Wow...inte dåligt för en första tävling.

Rebecca har utmanat mig i att svara på nedan frågor! Självklart antar jag utmaningen!

Fem saker på min att-göra-lista idag:
1. Koka mitt kaffe och ge Oscar sin frukost
2. Träffa Katarina och Leanne på Birdie för lunch
3. Cykla iväg och träna agility med Elvis
4. Rida Felicity/Bailey
5. Äta kvällsmat
Vad gjorde du för tio år sedan?
Började på BYS i Skara. Företagande med häst inriktning hovslageri
Ställen jag bott på:
Örkelljunga, Tullstorp, Björkhagen, Helsingborg,  Ängelholm, Skara och nu i Pardubice, Tjeckien
Fem saker jag skulle göra om jag vore biljonär: 
(En amerikansk billion är en svensk miljard, en svensk biljon är  tusen miljarder. Mycket pengar oavsett!)
1. Dela med mig till famílj och vänner.
2. Köpa Flammabygget, och ha det som sommar torp;) Det är ju till salu just nu.
3. Skänka pengar till olika projekt som bidrager till bättre miljö på vår jord. Gärna deltaga också.
4. Självklart skulle jag betala av mitt studielån.
5. Anställa en frisör
Regler: Välj ut 6 personer och utmana dem i deras bloggar. Meddela personen du blev utmanad av när du genomfört utmaningen.
Jag skickar utmaningen vidare till Sofia och Sara

Ja, då har man blivit 36. Ingen större skillnad mot att vara 35.
Blev väckt tidigt av Oscar och Jacko med ett paket vid sängen. Jacko hade tagit ledigt från jobb för min skull.
Fick en ny handväska som rymmer mycket saker, vilket är mycket praktiskt när man ska tillbringa en natt i Prag. Fick en god frukost och åkte sedan tåget in till Prag. Där shoppade vi, strosade runt och åt mycket gott. Jacko hade bokat in oss på fyrstjärninga hotellet "Hotel Rott". Mycket fint och centralt. Dagen gick alldeles för fort och för mig var detta den perfekta presenten från mina två älsklingar.
Att få bli bortskämd på sin födelsedag.

Jag och Jacko satt och pratade om en artikel jag läst. Om att man klär på hästarna helt i varmare länder, för att de ska svettas mer och hålla sig slimma. Jacko trodde inte på att det var anledningen, utan han trodde att det var för att hålla värmen ute. Själv var jag skeptisk för jag vet hur mina hästar kan svettas på vårkanten när de gått med täcke på sig och solen har tittar fram. Men de är ju inte täckta på hals, huvud och ben.
Så vi bestämde oss för att testa.
I full mundering och ca 37 gradig värme la sig Jacko i solstolen. Där låg han i ca 15 - 20 minuter.

Resultatet:
Inte en svettdroppe på hela kroppen. Men han blev varm i ansiktet som inte var skyddat.

Nästa stad att besöka blev Cesky Krumlov. Denna charmerande medeltidstad ligger idylliskt vid floden Vltava nära gränsen till Österrike. Staden är fantastiskt vacker med sina trånga gränder och många historiska och arkitektoniska pärlor.  Vi bodde på slottets nyrenoverade lägenheter/rum. Mycket fräscht och prisvärt.
Vi tillbringade två nätter här med att strosa runt och njuta av den fantastiska atmosfären som man aldrig kan bli riktigt mätt på. Oscar tyckte det var himla kul med alla små vattenfall och de två björnarna som fanns att beskåda på slottet.

Vi tog  tåget till Ostrava en fredag. En av Tjeckiens större städer. Vissa säger tredje och vissa säger andra största staden i Tjeckien.
Vi besökte Miniuni, där vi såg bla. Big Ben, Eiffeltornet, Lutande tornet i Pisa och Stadshuset i Stockholm. Oscar tyckte tågbanan var mest intressant.
Ostrava var inte alls den svarta och tråkiga stad som många hade målat upp, utan den var riktigt trevlig och lummig på sina ställen. Vi hade en trevlig dag och till Oscars stora förtjusning åkte vi sedan Pendolino hem igen på kvällen.

Idag är Filosophy 2 månader. Hon växer och växer.  De långa benen gör att det blir svårt att nå gräset.

      

I lördags var jag, Jacko och Oscar på långpromenad med Elvis agilitykompisar och mattar. Vi träffades i Belecko  kl. 10. Vi började med att promenera igenom Belecko för att komma in i skogen som fanns i utkanten. Oscar tyckte det var rätt långt att gå så Jacko fick bära honom större delen på axlarna. Vi promenerade ungefär 15 km och hundarna fick testa på diverse hinder på vägen. Över stora halmbalar, igenom tunnlar och simma efter pinnar i en liten sjö. halv fyra var vi hemma igen, rejält trötta och hungriga.
                        
                   

Jacko har köpt en ny gasolgrill. En Weber. Han är enormt lycklig över denna grill och lyckan kan jämföras med när han köpte sin platt tv.

I lördags bjöd vi hem våra skotska vänner på en grillkväll.
Nu fick han chansen att visa hur fantastiskt bra det är med gasolgrill och jag får hålla med honom. Rätt skönt att slippa kol och tändvätska.
Vi hade en mycket rolig kväll som slutade vid halv två med många svenska inslag. Killarna drack bla svensk Flaggpunch och O P Andersson och framåt småtimmarna dansade vi till ABBA.

                                                                        
Under veckan som gått har det varit mycket varmt så jag och Oscar har nästan bott vid poolen.  Oscar är som en fisk i vatten och simmar gärna utan sina armpuffar. Han simmar nu från ena poolkanten till den andra med huvudet under vattnet hela tiden.
Den lilla poolen används också flitigt. Vi har haft över lite vänner som gärna kommit för att ta sig ett svalkande dopp i någon av poolerna.

I måndags åkte jag och Oscar tillsammans med Katarina och hennes pojkar iväg på en skolresa med Danas klass. Vi åkte till en liten ort som heter Oucmanice.  Ligger ca 5 mil öster om Pardubice. I Oucmanice har det ett ekocentrum som lär barn (och vuxna) att källsortera och att leva på naturens resurser.

Boende var mycket fräscht och bra men maten var inte den bästa men dock med mycket korta intervall.

Första dagen undersökte vi närområdet med lekplats, damm och närköp. Andra dagen plockade vi grodyngel och annat spännande. På eftermiddagen åkte vi ner till Brandys nad Orlici och köpte glass. Matade även fiskarna med den medtagna eftermiddagsfikat. Tredje dagen var vi och tittade på alla djuren och bakade bröd i en uteugn. Barnen hade jätteroligt och var rätt trötta och slitna på vägen hem.

Så då äntligen har den lilla fått ett namn: Filosophy
Pappa är holsteiner hingsten Gaspari I och mamman är  Felicity som är svenskt varmblod. Filosopy som är född i Tjeckien kommer att bli tjeckiskt varmblod.

I lördags var vi hemma hos Lotta och Johan på hippiefest/födelsedagsfest. En rolig fest med trevligt sällskap, god mat och dryck.